Skräcken

En sak ska jag tala om för er.

Det sista en kvinna önskar sig när hon har rest en hel dag med feber och ett stycke President är att på hallgolvet hitta ett brev från Landstinget Östergötland som talar om för henne att det cellprov hon tog för några månader sedan visade på cellförändringar.

Nej, den julklappen hade jag mer än gärna stått över. Jag har så att det räcker nu, tack så mycket.

Annonser

11 svar till “Skräcken

  1. Åh, nej, mardrömmen :(. Hoppas att du blir av med dem kvickt!

  2. Usch, förstår din oro. Men det brukar inte vara nån fara med det där! Bra att de har koll på det!

    • Ja, efter en snabb googling kände jag mig lite lugnare, men det är ändå otäckt. Tack gode Gud för att vi bor i Sverige och får ta cellprov med jämna mellanrum!

  3. Du vet säkert redan detta men jag säger det ändå – det innebär i stort sett aldrig någonting. Ofta är det att provet var lite svårt att uttyda. Men jag förstår att det känns jobbigt och oroande!

    Kram

  4. Men usch! Vilken terror. Jag vet ingenting om sånt där. Vill inte veta heller. Är för rädd kanske. Men hoppas inte det är någonting på allvar. Och tur att vi ändå lämnar prover!

    • Ja, eller hur? Jag är så tacksam över att bo i Sverige. Tack livets lotteri. Samtidigt tänker jag ofta på de människor som inte har lika stor tur. Att många där ute behöver hjälp och inte får den. Det gör ont i hjärtat.

  5. Ping: Vikten av regelbundna kontroller | Mama Bear

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s